synvinkeln

Jag bor med mannen som köper skidglasögon när han bor i Peru,
vars mest använda ord är "adekvat" och "postmodern" trots att hans favoritord är "dagledig".
Jag bor med frun som lagar underbart god mat och är synonym med ordet tålamod.
Maggan och Erik, ni är så fantastiskt goa, underbara och BÄST!!
Tack för allt ni lärt mig och för de ni är.


Jag kommer att sakna att gå till Cerropón på fredagkvällar,
sakna att sitta mittemot Jeremia när vi äter,
sakna att läsa "Dumbo i motvind" på toaletten.
sakna att se barnen digga till "Glädjens Herre var en gäst",
sakna att räkna "ett, två, tre" när jag går in på toaletten för att ge kakerlackorna och ödlorna tid att smita undan. (Maggan gav detta knep till Lovisa och Ester när de var mindre, jag köpte det rakt av)
saknar att kunna diskutera allt och ingenting,
sakna att få vänta 45 minuter på en dagens på jockeyklub,
sakna hur min tränare på gymmet skriker "Be strong, Karin" med väldigt spansk brytning,
sakna värmen,
sakna att säga "sientate" (betyder "sätt dig") mindre en 100 gånger per dag tre dagar i veckan,
sakna att kunna ta taxi så billigt och enkelt.

Jag kommer också sakna att kunna titta mig i spegeln, tycka att jag är världens sämsta hårdag och tänka att det är okej ändå...

Men jag LÄNGTAR efter Jonas, efter att få träffa familj och vänner. Att få känna mig hemma och få prata svenska med alla jag träffar. Jag längtar efter grönskan i Sverige och lösgodis. =)

Sverige, snart kommer jag!!